bambi

Tvåspråkiga barn
Innan jag fick barn så hade jag en tanke om jag skulle se till att dom skulle bli tvåspråkiga. Jag är ju uppvuxen i USA och jag undervisar i engelska så jag kan ändå prata engelska flytande och byta till det naturligt. Men sen så blir man så lat, för det blir ju helt klart krångligare när barnen inte förstår och man får upprepa sig och traggla.

Men jag hade en lärare under min lärarutbildning som alltid pratade engelska med sina barn i bilen. Så fort dom kom in i bilen så var det som en "engelsk zon". Så efter ett tag så blev det förstås helt naturligt och kom automatiskt så fort som satte sig i bilen. Nu så åker vi inte bil särskilt ofta, men det är verkligen en bra idé. 

Har ni tvåspråkiga barn eller kanske vänner som har? Hur gör dom? Några tips?

När vi var i Thailand så pratade alla engelska med Zack, så han lärde sig faktiskt ett par ord och "bye bye" sitter fortfarande  :)
#1 - Maria.

Jag har tyvärr inga tips att ge, men själv funderat lite på det där. Mina barn har ju en pappa från Libanon och ibland så tänker jag att det vore roligt om de lärde sig arabiska. Även franska som han också kan.

Mina yngsta är fem år, men någonstans känns det som det är "försent" även om det förmodligen inte är det utan bara att man övar mycket mer. Jag hade själv velat lära mig arabiska också, så kanske kan man göra det till en familjegrej? Det med bilen tyckte jag lät bra, kanske kan man applicera det till matbordet eller andra miljöer bara?

Dina barn får säkert mycket gratis genom att lära sig engelska tidigt. Jag hade en amerikansk väninna och genom henne lärt mig massor med engelska ( hur man för sig, uttalar, pratar på annat vis än skolengelskan) och det är jötte värdefullt för mig.

#2 - Maria.

Sorry, stavfel. Jätte värdefullt skulle det ju vara. ;)

#3 - mrsjanuary

Jag är själv tvåspråkig, mitt modersmål är finska. Så när jag fick barn för 1 år sen blev det självklart för mig att S ska lära sig finska. Kanske inte det mest gångbara språket i världen ;) Visst var det svårt för mig att hålla mig till finskan i början, då jag själv pratar, tänker och drömmer på svenska. Men jag var envis och höll fast vid det och nu ett år senare känns det väldigt naturligt. Min man är svensk och han har snappt upp ett och annat han med;) Just nu förstår hon mer saker på finska än svenska, men kanske ändrar det sig till hösten när hon börjar på förskolan. Men jag kommer att hålla hårt på att vi fortsätter med finskan, då jag tror att det kan gynna språkutvecklingen i framtiden, och givetvis viktigt att kunna kommunicera med sina morföräldrar och övriga släkten. Oj, det blev en lång kommentar;) Ha en mysig dag!

#4 - Annica H

Jag är själv tvåspråkig. Både i svenskt tal men också i teckenspråk. Detta kommer jag, då jag får barn att lära dem. Min pojkvän kan egentligen inget tecken nu, men jag har fått göra vissa hemmagjorda tecken så att han kan teckna lite på det sättet. Jag känner att i och med att teckenspråket är en sådan stor del av mig så är det ett "måste" - det kan ju bli så i framtiden att jag blir döv. Då måste ju barnet kunna kommunicera med mig.

#5 - Fnulan

Hej fina!

Har kollat in din blogg nu och här stannar jag såklart! Blev väldigt rörd.....

Mina stora barns pappa är makedon men tyvärr har dom inte fått ta del av hans språk... Det ångrar vi alla idag!

Puss och kram

#6 - Beatrice, mamma till skrutten Robin

Min syster är gift med en amerikan och dom har 2 barn tillsammans. Dom pratar mest engelska med dom, men på somrarna när dom är "hemma i Sverige så är det ju mest svenska dom hör. Dottern pratar ganska bra svenska, men hon kan inte skriva så bra(det blir som det låter). Sonen är så liten så han har inte börjat prata så mycket än. Men pga av hennes barn och man så vill jag att min son ska lära sig engelska så tidigt som möjligt för att kunna prata med sina kusiner. Han kan till exempel redan säga "I love you" fast han är 2 år :)

#7 - Anonym

Min syster och hennes man gjorde somså att min syster pratar enbart svenska med deras son och hennes man pratar enbart engelska och har gjort sen han föddes nu är han snart 4 och förstår båda lika bra. Men pratar mest svenska själv :)

#8 - Linda

Vi har tvåspråkiga barn. Eller iaf ett, det andra är för litet. :-D Min man är engelsman och vårt hemspråk är ffa engelska så dottern på 3 år pratar jättemycket engelska. Det är en helt naturlig grej för så pratar pappa och mamma och om hon vill att pappa ska förstå henne får hon prata inglisch.



Barn är ju superintelligenta så jag tror på att göra det till en naturlig del där de inte har ett val och så kan man t.ex. bara titta på engelska filmer, lyssna på engelska ljudböcker,... Om det nu är engelska man är ute efter, det funkar ju lika bra med vilket annat språk som helst. :-)

#9 - Skrotmamman skrotar vidare -14 månader mellan barnen

Talar själv inte två språk, men de jag känner som gör det brukar försöka att personen som är tvåspråkig oftast talar språk nr 2 med barnen. Ett tips som jag gjorde när jag var 13, jag tittade på barnfilmer jag sett (och "kunde") på franska. Då snappar man ju upp en hel del.

Engelska har man ju så mycket omkring sig, kan kanske bli svårt att byta NU, när barnen (ett iaf) HAR ett språk. Men barn är fantastiska!

#10 - Lesthi

Vi tänkte att en av oss skulle prata engelska och den andra svenska :) får se hur det går xD

#11 - Puff

Mina barn är tvåspråkiga, jag har finska som modersmål och maken är svensk. Så vårt "allmänna" språk är svenska, det är det som oftast talas - men jag talar finska -till- barnen och har så gjort sen de föddes. Maken har lärt sig att förstå såpass mycket att vi kan föra en konversation med varandra på varsitt språk. Barnen pratar mest svenska sinsemellan, men byter direkt till finska när de pratar med mig och upprepar samma sak fast på svenska till maken.

2½-åringen blir alldeles till sig när han hör andra prata finska på stan ex. eftersom han är van vid att det är bara jag som talar det i vanliga. :)

#12 - Lisa

Hela min släkt på pappas sida är tvåspråkiga. Det är inget aktivt val (alltså att de måste kunna både arabiska och svenska) utan det är något som följer naturligt. De pratar mest arabiska i hela släkten, men även svenska, de byter naturligt och barnen som växer upp i det faller också i på så sätt.



Själv pratar jag inte arabiska eftersom pappa inte ville att vi (jag och min bror) skulle falla in i någon invandrarstämpel. Nu som vuxen tycker jag att det är tråkigt eftersom språket är så häftigt.

#13 - Anna

Tvåspråkighet är sjukt intressant! Gjorde nyligen en litteraturstudie angånde tvåspråkighet och dess positiva effekter. Det är nästan så jag sörjer att varken jag eller min pojkvän pratar ett annat modersmål. Iofs så är min pojkvän också engelsklärare så ditt tips var ju bra!

/ anna

#14 - John Hedqvist

Intressant med att lara sprok. So mycket emigrater har

deras barn talar foreldrar sprok

tilss de borjar skolan so blir det engelska so de blir 2 sprokiga. Vora barn kunde varit tresprokliga, men tyvarr so hade vi foreldrar att lara engelska so vi hade att tala engelska , det var inte lett att m in spansksprokiga fru att forsto svenska, men vor Robert larde spanska i skolan, o jag larde fron min frus pratande med hennes kamrater. Annars ar det roligt do jag hor Skandinaviska non gong har. J H.

#15 - Skrotmamman skrotar vidare - 14 månader mellan barnen

Och det där med att barn är fantastiska. Dottern uppsnappade både bye, bye och Hola! när vi var på Mallorca, 6 dagar och två nya ord på två nya språk ;-) Säger fortfarande Hola flera gånger i veckan.....

#16 - Tess

Jag skulle absolut vilja att Connor lär sig även engelska i ung ålder :-) Gjorde det själv med hjälp av att jag och syrran kollade på tv-serier på brittiska kanaler som inte var textade när vi var små. Jag vill gärna blanda lite engelska och svenska i filmerna han kommer se när han blir äldre. Tycker det är så synd när man ska sätta på en film till barn och de direkt gnäller "NEEEEEEEJ...svenska!"

#17 - Viola

Mina barn kommer lära sig sin faders första modersmål, albanska så småningom. Men det ligger ju främst på honom, och även han är väldigt bekvämt lagd så det har inte blivit mycket av det hittills.

#18 - Sophie

Jag måste bara fråga, vad var det för lärare? Jag hade nämligen en lärare under utbildningen som berättade EXAKT samma sak haha :)