Framförallt håller de ju förbränningen på en jämn nivå genom att äta ofta.
Jag försöker att också ha samma taktik, i hopp om att bli av med några centimeter kring midjan till stranden! :)
Och imorgon ska jag nog ta och testa ett av dina recept som du la ut från Thailand!
När jag hade ätstörningsproblematik såg jag en lång, smal tjej äta 5 (!!!) smörgåsar till mellis. Chockat frågade jag dietisten:
- HUR kan hon äta så mycket och fortfarande vara smal??
Dietisten svarade mig:
- Tanken har aldrig slagit dig att hon kanske är smal FÖR att hon äter?
Likaså en annan ätstörd patient, som hade starka rädslor för kolhydrater, fick i "läxa" att äta ris. H*n var livrädd, och vågade inte riktigt. Men tog mod till sig med tanken:
- Jag har ju aldrig sett en överviktig kines, de äter ju ris till allt, och alltid, hela tiden.
Ibland får man vända tankarna. Jag tänker såhär, "öppna ögonen och se att kejsaren är naken."
De förespråkar alla möjliga dieter, men kan det vara så att vi stirrar oss blinda på "en nakenfis"?