bambi

Att ta reda på könen på barnen
Några av er har frågat varför vi tog reda på könen på barnen innan dom föddes, om vi nu tycker att kön inte spelar någon roll. Det är en jättebra fråga och det handlar mest om att jag är så oerhört nyfiken!

Jag ville veta ALLT om barnen när dom låg i magen. Om jag hade kunnat hade jag jättegärna velat veta hårfärg, ögonfärg, längd, vikt, om dom tycker om choklad, mm. Egentligen helt oviktiga saker men jag hade GÄRNA velat veta det också!

Några jämför det med att tjuvöppna paketen innan julafton. Men vet ni vad - jag gjorde ofta det! Jag pillade försiktigt upp tejpen på julklapparna som låg under granen för att jag var så rysligt nyfiken. Det är oerhört svårt att överraska mig och den enda gången som maken verkligen har lyckats med det är när han friade. Jag är så nyfiken så det är svårt att undanhålla saker för mig. Anna har till och med sagt att jag är den mest nyfikna personen hon känner, haha  ;)
#1 - Maria.

Jag tog också reda på könen på fyra av mina fem barn. För mig handlade det om förberedelser själsligt och nyfikenhet. Man vet ju ändå inte hur barnet kommer se ut i övrigt och vem det kommer vara. För mig har det enbart varit positivt att veta. :)

#2 - Amanda

Håller med dig! Och eftersom att man inte tycker könet spelar roll, varför ska man då undvika att få det berättat för sig? Varför ska det hymlas med? Och "vänta tills förlossningen så att du inte förstör överraskningen".. vilken överraskning förstörs egentligen? Man vet vad barnet har mellan benen - det är allt. Något annat kring vad det blir för filur har man ju inte den blekaste om.

#3 - Christine

Jag tycker inte att själva överraskningen är KÖNET, utan mer vilken personlighet hen har och vem hen är lik. Tar man reda på ungen längd, kan man väl lika gärna ta reda på könet. Jag vill som du, Rose-Marie, ta reda på allt jag kan om ungen. Annars känns det ju bara som ett litet mysterium skvalpar runt i magen.



Men sen om barnmorskan inte kan se könet, så är det ju inte så viktigt att på andra sätt ta reda på det. För det är ju ingen stor grej, men ändå inget jag vill hemlighålla.

#4 - Skrotmamman skrotar vidare - 14 månader mellan barnen

Jag har också tjuvtittat ;-) Och förstår inte alls den där "som att öppna julklapparna före julafton". Om man nu inte vill veta, varför tackar man då inte nej till RUL också? Det är ju frivilligt. Så får man ALLT som en överraskning, saknas en arm, tre armar, andra komplikationer...... Visst finns det medicinska saker där som är viktiga att veta, men.....



Tycker det är upp till var och en. Jag var mest nyfiken på barnets HÅR. Det blev en fix idé för mig! Supernyfiken. Så hela överraskningen "fanns kvar".

Ett kön är ett kön, och för mig var det viktigt för min del att veta om det var en dotter eller son.

Inte för att planera namn eller måla rum, eller köpa kläder. Utan just för VETSKAPEN.



De som inte vill veta kan ju blunda?

#5 - Sandra

Tack för svaret!



Jag har en dotter som blir 2 nu i sommar. Vi tog inte reda på könet innan. Dels för att det då var mitt i debatten om kvinnan i Eskilstuna som gjort abort pga "fel" kön och mitt landsting då fått veta att de inte fick tala om könet. Men också för att jag ville faktiskt inte veta. Därmed inte sagt att något är varken rätt eller fel. Det är upp till var och en.



Kan tycka att det är lite löjligt att så många reagerar på att man gör på ena eller andra sättet. Jag fick mycket kommentarer om att jag inte ville veta och en vän som ville veta och fick reda på könet fick också höra en massa negativa kommentarer. Hur man än gör så gör man fel.



Kram

#6 - Cissi

Kul att du berättar att ni gjort det! Det finns tydligen en oerhört stark norm att man visar att man inte bryr sig om vilket kön det kommande barnet har, genom att inte ta reda på det.



När jag försökte skriva att vi kollat av nyfikenhet, inget annat, i en kommentar hos Nina Ruthström fick jag veta att jag VISST önskade ett visst kön eftersom vi frågat vid RUL. Så det är laddat med en massa "duktighetspoäng" att inte ta reda på det.. (Därför är det ju bra att någon som du, som är känd för att ha koll på genus etc, berättar att man faktiskt kan var n y f i k e n utan att värdera eller bry sig om vilken sort det blir.)



Sorry för lång kommentar, blev så ledsen då för påhoppen.

#7 - Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan

Jag tror jag förstår dig faktiskt. Även fast jag själv valt att inte ta reda på könen på mitt/mina barn.



Med tanke på kommentaren ovan samt mitt eget intresse skulle jag tycka det var intressant att få läsa dina tankar kring att önska sig kön på barn. Hur tänker du?

#8 - Tess

Jag var också nyfiken, men valde att spara det till förlossningen ändå. Jag älskar överraskningar :-)

#9 - Mia

Skrotmamman, det vore bra dumt att tacka nej till RUL, bara för att man inte vill veta könet på barnet.

Det är ju en medicinsk koll där mkt mer än antal armar och ben kan upptäckas. Olika tillstånd som kan rädda både mamman och barnet om det upptäcks i tid. Eller tragiskt nog för vissa, att det tex är en ofostrig graviditet, druvbörd eller något allvarligt fel på barnet så att graviditeten måste avbrytas.

Det har iaf inget att göra med om man vill veta könet eller ej.

Jag ville inte veta..varken med första eller andra barnet..däremot ville jag veta att det som går att se var ok.

Om andra vill veta kön tycker jag det också är helt ok.