Jag läser i Fanny Ambjörnssons bok Rosa-den farliga färgen om en fas som många pojkar hamnar i där dom absolut inte vill ha något med den rosa färgen att göra, dom till och med HATAR den.
Man får läsa om en 5-åring som åker bil med familjen då han blir jätte jättehungrig. Det finns ingenstans i närheten att stanna och handla mat så mamman erbjuder honom att äta lillebrors burkmat. Den 5-årige pojken går motvilligt med på det eftersom han är så hungrig men när mamman tar upp en rosa sked och som han kan äta med så vägrar han! Den rosa skeden är så motbjudande att han är hellre hungrig, trots att det bara är familjen som skulle se att han åt med en rosa sked!
Jag blir verkligen överraskad när jag läser om denna hat mot en färg. Jag undrar om Zack också kommer att hata rosa en dag?
Fanny tar upp att detta avståndstagande mot rosa blir ett sätt att visa att man är motsatser med dom som gillar rosa - flickorna. Det är ett sätt för pojkarna att leva upp till den förväntade rollen, som också är en heteronormativ roll. Vi förväntar oss att barn ska vara heterosexuella, vilket i sin tur betyder motsatser som dras till varandra. För att bekräfta detta så måste pojkarna visa att dom är olik flickorna och detta görs tydligt genom färgen rosa.
Men rosa är även ett sätt att homosocialisera sig. Flickorna känner en gemenskap i det rosa, ger komplimanger när andra flickor har rosa och visar gärna upp sina rosa saker för andra flickor. När en flicka vill ha ett kalas helt i rosa så blir hon tveksam om hon ska bjuda någon pojke, den kanske inte ens vill komma? Även pojkarna hittar en gemenskap i rosa - att hata färgen. I grupp så kan dom gärna ta avstånd mot rosa saker eller se ner på det som är rosa.
Det är så intressant att se att en färg kan spela så stor roll i vår socialiserings process. Det ska bli spännande att se vilka känslor Zack och Leah kommer att få för färgen rosa, än så länge gillar Zack den men jag kommer inte tvinga honom att ha rosa även om han börjar hata färgen.