bambi

Mina barn kommer ALLTID gå före mitt jobb
Jag såg att inne hos Bloggkommentatorerna så var det någon som gnällde över att en annan bloggare vabbade så mycket nu när hon hade börjat jobba efter föräldraledigheten, så att hon vabbade nog mer än hon jobbade. Varför ska folk hålla på och lägga sig i sånt? Tror dom att hon tycker att det är roligt att ha ett sjukt barn hela tiden? Som mamma så vill man inget hellre att ens barn ska vara friska, må bra och vara glada!

Nu har även vi fått vabba en hel del och det blir alltid att man har skuldkänslor hur man än gör. Om man inte vabbar och "chansar" så har man skuldkänslor gentemot barnen och om man är hemma med barnen så har man skuldkänslor gentemot jobbet. Men nu dom senaste veckorna har jag känt att jag ska banne mig inte ha skuldkänslor för att jag är hemma med mina sjuka barn.

Jag har fått höra en del pikar från elever att jag är borta mycket. Nån gång så var det en elev som sa något i stil med "åh nej, jag som var så säker på att du inte var här om man kollar på statistiken...". Det kändes förstås dumt... men jag känner mig hellre "dum" inför mina elever och mina kollegor än att jag känner mig dum mot mina barn.

Mina barn kommer alltid att gå före mitt jobb, så är det bara och det ska jag sluta att ha skuldkänslor för!
#1 - Monia - mamma till Tuvalie

klart barnen går först!

#2 - ♥ TUMADRE - ensamstående mamma till två ♥

Helt rätt inställning. Själv jobbar jag på förskola och det finns nog ingen arbetsplats där man är mer förstående mot medarbetare som vabbar!

#3 - ♥ TUMADRE - ensamstående mamma till två ♥

Helt rätt inställning. Själv jobbar jag på förskola och det finns nog ingen arbetsplats där man är mer förstående mot medarbetare som vabbar!

#4 - ENDENISE

håller med dig till fullo! Fast jag kan erkänna att jag får fortfarande dåligt samvete när man måste vabba. FAST i slutändan är det inget jag bryr mig om :)

#5 - Bea

Du har helt rätt och en fin samt sund inställning. Man kan inte rå för att barnen blir sjuka, det är ingens fel och då ska man inte skuldbelägga eller skuldbeläggas. Jag blir varm av ditt inlägg. Tack.

#6 - tindra

Barnen går alltid först! Tyvärr finns det t.o.m föräldrar som stör på andra som vabbar...Hörde på radio häromdagen en förälder som hade ringt till försäkringskassan & anmält sin kollega som vabbat mkt & anklagat denna för fusk m m...Helt sjukt vad folk kan vara dömande!

#7 - Karoliina - med k och två i

Det eviga dilemmat alltså! Min chef säger att vab aldrig passar men är något man måste göra ändå och det är ju så sant!

Min man pluggar dessutom sin kandidatexamen 7 mil bort och med lektioner nästan varje dag och alla arbeten är det ännu svårare att få ihop det och mycket har fallit på mig.

Det blir ju en del skitsnack har jag märkt, många som tycker man är borta ofta, även om jag inte tycker att jag är det faktiskt.

Jobbigt bara att det alltid ska kännas så svårt oavsett, men jag ska också göra som du! Och sluta få dåligt samvete!

#8 - hanna

Jag förstår att dina barn går först, men samtidigt så förstår jag faktiskt eleverna också. Det är väldigt frustrerande när lärarna är sjuka eller vabbar även om det är förståeligt. Sen finns det många personer som inte kan sätta sig in i andra människor och kanske därför inte förstår varför du vabbar ofta. Om du vabbar brukar det finnas någon vikarie då? Det gjorde det inte på mitt gymnasie vilket många tyckte var jobbigt.

#9 - Petra

Håller helt med dig. Klart barnen går före.

dom som gnäller har förmodligen inte barn. Sånt gör mig förbannad-

kram

#10 - BAMBI

Hanna Nej, dom får aldrig någon vikarie... men det är ju inte mitt fel utan det är ju upp till skolan hur dom vill göra med det.

#11 - hanna

Nej jag har inte sagt att det är ditt fel, det var bara en fråga:)

#12 - Amanda

Så rätt! Klart barnen ska gå först!!

#13 - Rita

Helt rätt inställning! Jag håller helt med dig och brukar tänka likadant själv!

#14 - Sara, mamma till tre små troll

Som vikarie känner jag tyvärrr att jag inte har "lyxen" att vabba, medans andra ringer chefen slänger jag mig på telefonen efter barnvakt :( Men verkligheten för mig är tyvärr sån att tackar jag nej/vabbar/är sjuk ett par gånger ringer dom inte in mig igen, som tur är jobbar jag natt och sambon dag så för det mesta går tiderna pussla ihop för oss båda men det har hänt både en och två gånger att barnen varit sjuka med farmor eller någon annan som står dom nära hemma istället för mamma eller pappa.

#15 - Sanna

Helt rätt inställning! Önskade dock bara att klasskamrater/kollegor kunde ha samma förståelse, men det blir väl så när de själva inte har barn och förstår vad de innebär etc.



Kram Sanna

#16 - Beata

Jag går i gymnasiet just nu och även om jag förstår dig så måste jag säga att det ÄR otroligt jobbig med lärare som är borta mycket. För att göra den enklare så är det super bra om det finns information om vad som skulle ha gjorts på lektionerna och vad man kan göra själv, dvs en tydlig planering. Vikarier finns ju nästan aldrig och egentligen är det väl bra, de har sällan någon koll och är oftast onödigt..

#17 - dianasdrommar

Ett självklart val tycker jag, kul att träffa dig live igår :) kram Diana

#18 - Maddie

Självklart ska barnen komma i första hand och de flesta som själva har barn tror jag förstår det. Men jag får också pikar på mitt jobb om att jag är "borta mycket" rent fysiskt då jag även jobbar en del distans (och då tycks en del tro att jag sitter och petar mig i naveln eller nåt...) och jag har tidigare alltid "vobbat" när barnen varit sjuka, alltså suttit hemma med datorn och jobbat när någon av barnen varit sjuka. Det har jag slutat med nu. Det uppskattas ändå inte så i slutänden är det bara jag själv som blir stressad av det. Dåligt samvete har jag jämt, är jag hemma med barnen så mår jag dåligt för att jag inte är på jobbet och vice versa! Min man vabbar ju givetvis också och han får sina pikar pga det han också. Så tråkigt att en del inte tycks förstå att det faktiskt inte är särskilt kul att vara hemma med sjuka barn!! Jag fick en riktigt dum kommentar från en kollega om bland annat vab förra veckan, vilket gjorde mig skitledsen när man kämpar som en idiot för att få vardagspusslet att gå ihop! Kämpa på fina du :)

kram

#19 - Jenny i Dalby (mamma till tre)

Har precis samma inställning, barnen går först! Har också ett jobb där det är känsligt att vara borta eftersom det innebär att mina kollegor får jobba mer och ta de patienter som jag skulle haft. Men jag har också bestämt mig för at vägra ha dåligt samvete över det, jag tycker att det är upp till arbetsgivaren att se till att det fungerar. Man måste ha marginaler för sjukdom/vab när man vet att man har väldigt många småbarnsföräldrar anställda.I en perfekt värld vore ju barnen alltid friska såklart, men så ser det ju inte ut...



Jättefin ny design föresten, blir fortfarande förvånad när jag klickar mig in på bloggen, men börjar vänja mig...;) Saknar dock det tidigare namnet som jag tyckte var så fint!

#20 - Karin

Det gör du helt rätt i! Klart barnen går först!

#21 - Helena

Klart barnen går först! Nu är vi relativt nya i det hela - Eskil är bara 18 månader och har gått på dagis sedan januari, men att börja dagis på vintern har ju medfört en hel del sjuka, dessutom öroninflammationer som avlöst varandra. Både jag och min man är konsulter men på det företag jag varit på har det inte varit några problem med vabb..

#22 - Johanna - Tvåbarnsmamman mitt i kaoset

Instämmer i allt!



Nu har jag inget jobb för tillfället men går i en viktig behandling, mina barn kommer före allt, alltid!



Jag vill inte skicka mina barn till dagis när dom är sjuka, för dom mår bättre att få vila upp sej och bli omhändertagna hemma.

Dessutom vill jag inte att mina barn ska smitta andras barn, då går det bara runt och runt, dock verkar de finnas de föräldrar som inte bryr sej utan faktiskt tycker att jobbet eller ja, pengarna kommer först.

Och visst, självklart är pengar/inkomst viktig, men kan man verkligen prioritera det före barnen?

Har man de så illa ställt ekonomisk att man måste jobba får man väl kolla om någon mormor eller farfar eller vad som kan passa och ta hand om barnen?

Dock föredrar jag att få ta hand om mina barn.



Min sambo har fått vabba väldigt mycket och får skit från kollegor som snackar skit om honom och han tycker det är sjukt jobbigt både deras kommentarer, utfrysning och den minimala lönen som kommer sen, men han vill också ta hand om våra barn.

#23 - Ulle

Ja, det eviga dilemmat! Sjuka barn på förskolan går bort! Har sett det alldeles för många gånger. "Ja, men hen spydde ju igår kväll, trodde det var över nu" "Hen är bara lite snuvig och har nog fått något i ögat". :/



Barnen måste komma först.



Btw... hen blir markerat som felstavning här hos dig. :)

#24 - Jyoti- Miss Memo

Jag håller fullständigt med dig!

Men det är ju heller inte konstigt att man får vabba ofta för det är ju faktiskt så att MÅNGA föräldrar lämnar sina barn för tidigt på dagis efter sjukdom. Då går allt runt och det blir en ond cirkel.



Jag får också dåligt samvete på båda håll. Men som du säger barnen går först! Det är en kort tid då dem är små och en kort tid som man får vabba ofta. Det är alltid någon duktighetsminister som ska yttra sig för att de stör sig på något de inte har med att göra.

Jag har dock turen att ha många småbarnsföräldrar på min avdelning på jobb. Så de flesta förstår.

#25 - ♥ Alexandra - mamma till Tove och Lykke

jag förstår inte varför folk lägger sig i andras privatliv på detta vis..

Jag vabbar utan skuldkänslor.. Jag har oftast barnen hemma en extra dag med bara för att veta att de orkar med förskolan..

Jag tycker synd om barn som skickas till förskolan fasten de inte är helt krya. dessutom är det ju dumt att skicka ett barn som inte är helt friskt till förskolan för det är större chans att det blir smittat av något annat då med tanke på att imunförsvaret redan är nedsatt.. sen är det dumt att släppa iväg sjuka barn till förskolan och smitta andra barn..