Nu har även vi fått vabba en hel del och det blir alltid att man har skuldkänslor hur man än gör. Om man inte vabbar och "chansar" så har man skuldkänslor gentemot barnen och om man är hemma med barnen så har man skuldkänslor gentemot jobbet. Men nu dom senaste veckorna har jag känt att jag ska banne mig inte ha skuldkänslor för att jag är hemma med mina sjuka barn.
Jag har fått höra en del pikar från elever att jag är borta mycket. Nån gång så var det en elev som sa något i stil med "åh nej, jag som var så säker på att du inte var här om man kollar på statistiken...". Det kändes förstås dumt... men jag känner mig hellre "dum" inför mina elever och mina kollegor än att jag känner mig dum mot mina barn.
Mina barn kommer alltid att gå före mitt jobb, så är det bara och det ska jag sluta att ha skuldkänslor för!