Jag har en vän vars tonåring började snatta. Min vän förbjöd tonåringen att umgås med vännerna men tonåringen gjorde förstås det ändå. Det hela eskalerade och det blev mer och mer snattande och bråk i skolan. Till slut kände min vän att det inte fanns något annat att göra än att flytta med sin tonåring för det hela började spåra ur rejält. Så dom flyttade till en mindre stad i närheten och nu är tonåringen mycket lugnare.
Jag beundrar min vän oerhört mycket för detta! Att rota upp sitt liv för sitt barn och verkligen aktivt visa att man gör vad som helst för att barnet ska få ett sånt bra liv som möjligt är väldigt starkt gjort tycker jag. Men tyvärr tycker jag att det är väldigt sällan man hör eller ser föräldrar som verkligen gör något åt att det börjar gå snett för deras barn. Det känns som att många föräldrar bara hoppas och hoppas på att det hela ska vända.... och så gör dom inte ett skit.
Jag tänker göra samma sak som min vän om något av mina barn behöver det. Det är ett stort steg att flytta till en annan stad men om det är det som krävs för att något av mina barn inte ska hamna i fel gäng (som kan leda till så mycket hemskt) så är det definitivt värt det!
3 kommentar(er)
