Jag försöker hinna svara på alla kommentarer men ibland hinner jag inte riktigt. Syrran har ett fullspäckat schema för oss och det är så roligt! Varje kväll (och ibland morgon) tittar grannarna in och pratar med oss. Hela kvarteret vill komma och fira "Midsummer's eve" med oss på fredag, haha :)
Det ska bli så roligt att få amerikanarna att hoppa som små grodor runt "midsommarstången" och få dom att sjunga "helan går". Vi har förberett inlagd sill och sen blir det janssons frestelse, potatisgratäng, köttbullar och lite annat! :)
Många av er har undrat över varför vi inte har träffat på så länge. Ja, det hela är lite krångligt så jag ska försöka förenkla det. Mina två systrar är helsystrar, när deras föräldrar skilde sig så fick min äldsta syster bo hos pappan och den andra hos mamma. Sen träffade vår mamma min pappa, tog med sig vår mellersta syster till USA eftersom min pappa fick jobb här. Jag föddes här ett år senare och sen när mina föräldrar skilde så tog min mamma med min till Sverige (jag var 9 år) och där bodde ju äldsta systern alltså hela tiden. (Hängde ni med?)
Så jag bodde med mellersta systern här i USA i 9 år och sen har jag lärt känna min äldsta syster i Sverige, men vi tre har aldrig träffats samtidigt förut. Vår mamma har aldrig försökt förena oss.
Min syster här i USA har bara haft ett svenskt pass (hon är fortfarande svensk medborgare) från när hon var 11 år, men hon har ett green card (är gift med en amerikansk medborgare). Så hon har inte ordnat med något nytt pass (vilket verkar superkrångligt), dom inte lika lätt att ta semester här i USA och så har hon haft sin familj som hon inte riktigt ville åka ifrån. Så det har varit lite svårt för henne att ta sig till Sverige.
Jag har aldrig haft råd tidigare att åka hit heller. Alltid så har antingen jag eller maken pluggat.
Men nu är vi här! Några undrade också om vi pratade svenska med varandra. Vi pratar mestadels engelska med varandra, men ibland kan vi "svenska systrar" prata på svenska och då förstår syrran det mesta men svarar på engelska.