bambi

Vi är i precis samma fas just nu! Sonen är SÅ intresserad av sin napp och jag tror inte att han kommer sluta på eget bevåg. Vi var hos tandläkaren nyligen och han påpekade att det kunde vara dags att fasa ut den så att det inte ska påverka tänderna.

Vi har pratat med honom om hans kompisar som lämnat nappar hos grisarna i Mariebergsskogen eller på andra ställen, men han säger bara att "inte jag!". Jag hade någon tanke om att han skulle få välja en present när han slutar (det fick jag minns jag) men det avrådde förskolefröken (som också är chef där) bestämt ifrån.

Hennes mening var att man INTE ska sluta tvärt i den här åldern (då de ändå har mkt som sker i utveckling och kroppen) utan se till att det bara blir till natten den används. Svårt tycker jag... Som det är nu har han den gärna dygnet runt och flera på en gång... Så fort vi börjar prata om att han inte behöver ha den när han leker, etc. så leder det till "konflikt" och han blir bara arg.

Tycker att det är ett intressant ämne du tar upp och jag följer det med intresse! Hur gjorde ni med Zack?

Åh vad bra att du tog upp detta :) vår gosse, 3 år och en vecka, har kvar napp och filt men vi har gått över till att - nästan - bara ha de vid sovtider och liksom fasa ut den, vi väntar med att sluta helt till sommarlovet!
Men hur ska man pottträna? För mer än ett halvår sedan köpte vi en potta och samma dag gjorde han både nr 1 och nr 2 på den! Men nu vägrar han att sluta med blöja.
Jag tycker det är jättesvårt, man kan ju inte tvinga honom?
Har du el någon av dina läsare nåt bra tips tro?
Sommaren kommer kännas hemsk om man ska ta från honom napp, filt och blöja på samma gång?
Tack på förhand :)

Sonen slutade när han var 2..men han hade bara napp på natten eller när han var ledsen. Dotter lär vara svårare..hon har napp konstant:/

Har sett många som binder nappen i ett snöre i ett dörrhandtag eller liknade,så får de sitta där och sutta, är inte så kul om syskon tittar på tex Bolibompa

Vi har precis tagit den här striden med vår 2,5-åring som var väldigt förtjust i sin napp. Till oss har tandläkaren sagt att vid 3 bör man sluta men vår son är lite sen med pratet så BVC tyckte att så lite napp som möjligt redan nu.

Nu får han ha den när han sover. Vi tar den direkt på morgonen och lägger den i en skål i bokhyllan. Han har en napp på förskolan som han har vid vilan och på kvällen när han borstat tänderna hämtar vi nappen i skålen igen.

Första två dagarna var han ganska ledsen när vi tog den men det gick över fort. Dag 3 lämnade han den till mig när jag frågade. Nu är det sällan något problem men jag har märkt att gosedjuret som han inte var så noggrann med tidigare blir allt viktigare. :-)

Jag tror att det går bra om man är konsekvent.

Lycka till!

Nu har mina barn slutat tidigare än Leah.

Lillasyster slutade vid 11 månader och då kände jag och min sambo att det var väldigt skönt att slippa komma ihåg den där nappen hela tiden.
Min stora var då 2 å. Jag hade målat upp en bild av hur jobbigt hon skulle tycka att det var men hon gav sin napp till tomtebebisarna, vilket hon köpte rakt av. Grät vid en nattning sen var det ok.

Visst kan man begränsa användandet men blir det tjat om nappen så skapar det bara irritation. Har ni inget nappträd i sthlm eller gå till skansen? För nu behöver ju bebiskatterna nappen lr vilka det nu är som får dem. JAg tyckte det var skönt att ha ngt att säga när hon frågade om nappen.

Hej

Mina föräldrar satte ett snöre i nappen och band fast den i ett "tråkigt" hörn, långt ifrån lek och kul saker. Ville man ha nappen fick man ställa/sätta sig vid nappen. Till slut, tar inte mer än max tre veckor, sen vinner leksakerna - det är roligare att leka än att ha nappen.

Ett annat sätt är att slänga nappar efterhand, så man till sist bara ha en kvar - och benhårt hålla på att bara ha när man ska sova.

Viktigast egentligen är att föräldrarna har en enad front, för annars blir det fel, man underminerar varandras arbete.

Slutade innan Eddie var 3 år och ja han fick skadade tänder och detta såg tandläkaren nu i höstas så ska på kontroll i år igen pga det. Mitt xs dotter hade napp länge och hennes "nya" tänder var skadade när dom kom upp sen växte på varandra och fick en stor glugg framtill använde napp till hon var 4-5 år så tror inte riktigt på det eran tandläkare sa då jag såg som sagt att Eddie fick sned bett eller napp bett som dom sa så tidigt ... Så till Wilton nu försöker jag undvika napp helt ...
Med Eddie sa jag bara att tomten hämtat napparna och på kvällen sov han som ingenting utan dom ...

Eskil har bara napp när han ska sova och när han är sjuk (och när han hittar någon i nån av sina hemliga stashs :-P).
Vi håller rätt hårt på det här hemma, det brukar inte gå att bara ta nappen från honom utan har han en inne så låter vi honom ha den men efter en stund ber vi om nappen eller säger "jag hör inte vad du säger när du har nappen inne, du får ta ut den" och då gör han det. I sommar ska vi åka till Kolmården och vi har börjat prata med honom om att vi ska ge bort nappen där. Vi tänkte även gå till lillskansen och lämna nappen till katterna där (finns en nappuppsamlare där).

Har inte så många tips än själv men kikar lite grann och försöker förbereda inför att att lämna nappen.

Jag har ingen strategi, eller tips på hur man slutar med napp, men jag kan berätta hur det gick till när min minsta slutade med sin napp och snutte!
Han hade följt med pappa till Solvalla för att kolla på hästarna, och var där ett par timmar.
Mycket folk, han satt i bärselet på ryggen, och märkte inte själv att han tappade både napp och snutte.
Detta upptäcks när dem sitter i bilen på väg hem.
"Hästarnas föl behövde napp och snutte, så det var bara bra att du glömde dem på Solvalla!"

=)
jessapessans.wordpress.com

Ni känner ert barn bäst. När vi slutade med napp på dagen så tog vi bara bort dem och sa helt enkelt att nappen tar vi fram när hon ska sova och det fungerade. Sen tyckte vi vid 2 års åldern på våren att det var dags att lägga napp åt sidan och då pratade vi med henne om att ankungarna i dammen behövde nappen mer så vi byggde upp roliga förväntningar och hon gav nappen till ankorna. Första natten gnälldes det lite men vi kunde prata igenom det och sen dess har hon varit nappfri. Vi pottränade i samma veva, hade börjat tidigare med det så det var kul att få det gjort. Sen var hon inte då beroende av sin napp heller vilket säkert var behjälpligt.

Jag har haft 3 riktiga napp-barn. Dom har alla älskat sina nappar. Min äldsta slutade som 4 åring efter att vi bara tog bort dom en dag. Han fick ha sin snuttefilt kvar. Mellanpojken hade napp till han var 6 år. Vi separerade just när det var dags att sluta med nappen och då kände vi att det inte var så viktigt med ytterligare en stor förändring så den fick liksom vara kvar tills han började förskoleklass. Minstingen slutade i somras, då var han 3,5 år. Tidigast av alla barn. Vi lämnade napparna hos kattungarna på Skansen. Supersmärtfritt.

Mina 2 äldsta barn har problem med sina tänder. Den största har tandställning och mellanpojken ska få i sommar. Enligt vår tandis så kan det påverka en del men oftast handlar det om ärftlighet.

Det var lite om hur det gått här hemma. Läste mycket om nappavvänjning när vi skulle avvänja Milo. Något som det skrevs mycket om var förberedelse för barnet. Att man gav dom lite tid att vänja sig vid att napparna snart skulle försvinna. Vi pratade om det i 2 månader innan. Sedan lämnade vi dom tillsammans och han var så stolt. Frågade lite efter dom den andra kvällen men vi konstaterade bara att kattungarna nu hade dom. Han godtog set bara och accepterade läget. Så smärtfritt!

Lycka till nu!

Kram Nina

Båda våra grabbar slutade i tvåårsåldern då de helt enkelt tuggade sönder napparna - och då var de inte lika mysiga längre. Elaka mamma och pappa köpte då inga nya och vips! hade de slutat båda två.. ;) Fast vi trodde verkligen att yngsta sonen skulle bli svår att få nappfri då han på natten sov med en i munnen och minst en i varje hand, haha. :)

Hur ni än gör - lycka till! :) (Vi har en blöja att bli av med i sommar istället..)

Jag är väldigt liberal när det gäller napp och/eller snutte, och jag måste säga att håller med din make till fullo. I grunden står det ju för ett behov av lite extra trygghet och avslappning, och det tycker jag att man ska ha respekt för och vara försiktig med att beröva barnet det innan de själv är redo.

Visst blir det lätt blir en vana att barnet går med nappen i munnen hela tiden, ofta utan att de ens suger på den, och då kan man ju diskret plocka ut den och smussla undan den. Vi brukar göra det med vår dotter och hon är ju oftast så uppe i leken att hon inte ens märker det. Skulle hon fråga efter den igen så får hon alltid tillbaka den.

2-3års åldern är en tid då det händer väldigt mycket i utvecklingen och barn har generellt ganska höga krav på sig både i förskolan och hemma att de ska vara stora och klara av mer, som att äta själv, sitta fint på stolen, klä av/på sig själv etc. Då tycker jag gott man kan skynda långsamt med att fasa ut napp/snutte.

Jag har jobbat i mång aår på förskola och känner också till föräldrar som har hängt nappen i ett snöre någonstans (t ex tvättstugan) och låtit barnet stå där på golvet och suga. Detta avrådde vi starkt ifrån, då det är både elakt och kränkande mot barnet.

Önskar att föräldrar stannade upp och funderade kring varför de känner att det är så viktigt att deras barn blir stora fort och slutar med napp/snutte när de fortfarande är så små?

Jag har två tjejer som båda har haft napp. Vi har valt att trappa ner gradvis för båda. Först fick de sluta med napp på dagen och bara ha när de skulle sova. Vår lilla tjej, 3 år, var väldigt förtjust i att ha många nappar när hon skulle sova, men då sa vi att andra barn behövde hennes nappar så nu har hon bara en napp som hon bara har när hon ska sova. I juni ska vi lämna bort även den sista nappen till Bamse på Kolmården. Hon pratar en hel del om det men jag tror inte det kommer bli några problem. För storasyster tog det bara nån dag innan hon slutade fråga efter nappen. Lycka till!!

Jag undrar också detta :) Kan du inte dela med dig av svaren sen? O har ju också napp :) Kram kram Hoppas vi ses snart?

Bonusen slutade med napp när han var 2.8 år, två månader innan han skulle bli storebror. Då hade vi förberett honom ett halvår innan och pratat om att skulle sluta när hans lillasyster skulle komma. Hos oss fick han lämna napparna på Skansen och hos sin mamma slängde de napparna i soporna och han fick välja leksak i affären. Och det var inga problem just för att vi förberedde honom en lång tid innan. Sin snuttefilt har han fortfarande kvar :)
Dottern slutade för två månader sen 2.6 år. Dock var det egentligen inte meningen, hon slog i tänderna i läppen och fick ett jack som gjorde att läppen svullnade och hon inte kunde använda napp den natten och då var det bara att köra på. Hon frågade efter nappen i tre kvällar och sen var det inte mer med det.

Ps. Min tandläkare sa att nappen skadar tandbettet om den används när barnet är i 3 års åldern och framåt...

Jag kommer ihåg att jag ÄLSKADE min napp. Ville absolut inte sluta med den. Men till slut tog min pappa med mig till strömmen som gick genom stan (fanns en tradition att man slängde sin napp där när man skulle sluta med den) och slängde i den. Jag gallskrek hela vägen hem...var så ledsen. Jag kommer ihåg att min pappa sa att nappen skulle flyta till min faster i USA, haha. JAg blev så sur över att hon skulle få ha min napp men inte jag!

Med min lillasyster fixade jag faktiskt det här med nappen, på ett lite mindre drastiskt sätt än min pappa gjorde med mig, haha.
Vi såg en stor nalle utanför en leksaksaffär i Stockholm. Om man hängde sin napp runt halsen av nallen fick man en gratis överraskning. Det var inte svårt att övertala min syster till det. Och hon var glad och lycklig efter, gick superbra utan skrik och gråt.

Ja, inte så mycket till hjälp kanske. Men det kan ju vara kul att höra hur andra slutade med nappen ;)

Jag kommer ihåg att jag ÄLSKADE min napp. Ville absolut inte sluta med den. Men till slut tog min pappa med mig till strömmen som gick genom stan (fanns en tradition att man slängde sin napp där när man skulle sluta med den) och slängde i den. Jag gallskrek hela vägen hem...var så ledsen. Jag kommer ihåg att min pappa sa att nappen skulle flyta till min faster i USA, haha. JAg blev så sur över att hon skulle få ha min napp men inte jag!

Med min lillasyster fixade jag faktiskt det här med nappen, på ett lite mindre drastiskt sätt än min pappa gjorde med mig, haha.
Vi såg en stor nalle utanför en leksaksaffär i Stockholm. Om man hängde sin napp runt halsen av nallen fick man en gratis överraskning. Det var inte svårt att övertala min syster till det. Och hon var glad och lycklig efter, gick superbra utan skrik och gråt.

Ja, inte så mycket till hjälp kanske. Men det kan ju vara kul att höra hur andra slutade med nappen ;)

Vi har haft som "regel" här hemma att nappen bara ska vara inne när de ska sova eller om de är ledsna under dagen. När de varit tre år så har vi tagit nappen. Båda har haft varsin snuttefilt som de har fått ha kvar så länge de velat.

Hos tandläkaren så visade det sig att sonen har lätt överbett. Tandläkaren sade att det kan bero på nappen, men sen har hans pappa också överbett. Så det är svårt att veta om det är pga nappen eller ärftligt.

Dottern fick ge sina nappar till tomten och sonen gav sina till påskharen. Dottern var ledsen några dagar men sonen fattade vinken direkt.

Jag tror inte att barn kan sluta på egen hand. Hade mina barn fått bestämma själva så hade de haft nappen dygnet runt och haft den mkt längre. Vi har fungerat som vägledare och det har ju funkat jättebra trots att de inte har nappen kvar :)

Mitt äldsta barn fyller tre i sommar och just nu har han bara nappen när han sover, det har vi vart väldigt hårda med hemma. Jag tycker det är så trist med alla bilder på barnen med en napp i munnen! Den skymmer ju halva ansiktet! Vi har pratat med vår son om att vi ska åka till Skansen i sommar och lämna hans nappar till kattungarna. Han har också alltid älskat sin napp så vi får se hur det går!
Han har en lillasyster som också har napp så jag vet inte riktigt hur vi ska göra med hennes nappar. Det känns kanske lite väl tidigt för henne att sluta samtidigt. Hon fyller ett år i sommar. Iof vore det ju toppen med två nappfria barn! :)

Jag tror att det är bra att ni börjar begränsa nappanvändningen hemma till att bara ha den vid sovstunder. Men jag tror också att barnet själv aldrig blir riktigt redo att sluta självmant utan det är nog ni som får bestämma er och köra på det!
Du får gärna berätta mer om hur det går senare! :)

Ja vissa barn kan sluta på egen hand. Men inte alla. Vi hade liknande regler för Milou bara på natten och i bilen var reglerna från att hon var 2,5 år. Vid 3,5 fick hon sluta med nappen helt. Hon hade aldrig slutat med napp om vi låtit henne ha den. Hon pratar fortfarande om att hon vill ta lillebrors napp (?) för hon gillade sin så mycket och hon är 6 år. Min andra son slutade frivilligt vid 1,5 års ålder och första sonen slutade vid 2,5 år ganska frivilligt. Till natten så tycker jag att man kan ha napp på kvällen när man ska somna lite högre upp i ålder 3,5 år men sen kanske man ska försöka få till något gosedjur eller filt istället.

Om du lyssnar på barnpsykologerna på knattetimmen http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3888&artikel=4295343 så har du två stycken som tänker precis som din man. Barnen är stora hela dagarna på förskolan, massor av timmar som stora barn, utan föräldrar, när de är hemma så ska de kunna vara små och söka tröst på det sätt de tycker är bäst. De psykologerna säger också att barnen slutar med napp när de är mogna. Det finns väldigt få skolbarn med napp. Plus att tänderna inte tar skada om det bara är mjölktänder..

Min dotter slutade med napp dagen efter hon fyllt 3. Vi hade pratat med henne om detta länge innan, att hon skulle få välja en present. Hon läste en bok som hette Nejlika och gosankan av Hanna Zetterberg Struwe och Anna-Karin Garhamn. Den handlar just om att sluta med napp. Min dotter valde sen en docka o napparna ligger i ett skåp. Tog några dagar sen var det över o hon frågade aldrig efter dem mer. Sin gosefilt har hon kvar än o hon är 4 år nu. /Jennie

Jag vet flera sjuåringar som använder napp. Kanske har deras föräldrar tyckt som din man? Jag har inte varit i situationen så jag ska inte uttala mig. Adam är bara 9 månader och förälskad i sin napp... Så vi får se hur det går den dagen han ska släppa den. Maken har två barn sedan tidigare och de fick sluta med napp när de var runt 2 år. Inga problem tydligen... Fast det var ju typ 15 år sen så han har nog glömt en del ;) Lycka till! Kram

Min treåring ÄLSKADE sin napp. Mer än något och hade den också alltid i munnen, den satt verkligen som en propp för han pratade knappt heller, men i höstas började vi bearbeta honom att ge den till tomten vid jul och på julafton när tomten kom frågade han om det var något Neo ville ge honom, jaaaa, min tutte, sa han och lämnade bort den.

Det funkade hur bra som helst! Han var lite ledsen nån kväll men eftersom det var jul var det så mycket som hände om dagarna att han oftast somnade innan han ens märkte att han inte hade nappen, och när han väl frågade om den kunde vi ju säga att han gett den till tomten och att tomten skulle bli ledsen om Neo tog tillbaka den nu när han hade sagt att han var en stor kille.
Han frågade efter den kanske i två veckor, men var aldrig ledsen. Så skönt! Och när nappen väl försvann började han prata, dygnet runt. ;)

Men jag tyckte det funkade bra att han själv fick ge bort den, på så vis kunde vi ju alltid prata om det och varför den var borta. Det hade ju inte fungerat om vi bara gömt den..

Jag tror inte på att fasa ut saker så när sonen var ett år tog vi bort alla napparna och visst var det svårt att få honom att somna den natten men sen var det klart! Inget tjat eftersom han bara var ett. Nu är han tre och vi har slutat med välling. Sa helt enkelt när den var slut att nu är den slut! Och vi köpte ingen mer. Det går jättebra och sonen frågar ju efter välling men vi har sagt att han gärna får en kvällsmacka istället och det tycker han är toppen.

Verkar finnas lika många teorier och sätt, som det gör av föräldrar och barn :) Vår treåring fick bara använda napp då han sov, ungefär ett år förutom nån gång ibland på dagen då det verkligen var nöd. Vi visste inte riktigt hur vi skulle sluta men hade tänk ta det i under sommarledigheten i år. Problemet löstes av sig själv dock, då han tappade ner sin enda napp i toaletten en kväll... Jösses vad ledsen han blev :( Men vi hade ju ingen mer och han förstod faktiskt det. Det var lite svårt för honom de första nätterna, och han vaknade och var ledsen en natt, men efter ca 2 veckor frågade han inte ens om den. Jag har inte märkt att han fått något men av ett abrupt slut, och jag tror inte heller att han själv hade slutat för han älskade sin napp. Lycka till!

Jag tycker att du är inne på helt rätt linje...
När min son var liten så var han fruktansvärt napp-tokig i en period. Och vi gjorde likadant som dig - vi begränsade användandet till natten, och det funkade jättebra. Till sist så glömde han till och med att ta nappen när han skulle sova, så det var ett rätt så smidigt sätt att vänja av honom med nappen! Och samtidigt så tog vi det i hans takt. Hade vi inte "hjälpt" honom där, så hade han nog kunnat ha napp hur länge som helst.
Det är ju så mycket som man som förälder ska lära sina barn - vissa saker ska man vänja dem vid, och andra saker ska man vänja dem av med, och man måste hela tiden finnas där för dem för att hjälpa dem på olika sätt. Hoppas på att ni ska komma fram till ett sätt som fungerar för er, så att ni kan bli mer ense än oense.
Nu minns jag inte om vår son fick en present som en liten belöning, men det han ju annars vara en liten morot till att sluta!

Vi slutade tvärt istället för gradvis. 18 dagar före sin 2-årsdag fick Connor kasta sin napp i en behållare hos minigrisarna på Mariebergsskogen i Karlstad. Vi hade pratat mycket om det före och vi pratade efteråt om det. Det blev lite tårar de första kvällarna, men det gick bra att trösta. Vi hade inte sparat en reservnapp, som jag hört att en del kan göra. Tre dagar efter att han kastat napparna har han aldrig frågat efter dem igen och aldrig blivit ledsen för att han saknar napp :-) http://highlandertess.blogg.se/2012/august/bort-med-napparna.html

Min dotter var 3 år när vi tog bort napparna , vi skickade dom till tomtebebisarna ;)
Hon var en riktig nappgris men ja , de togs väck helt & hållet direkt .
Hon protesterade lite första kvällen men sen så flöt allt på & hon frågade inte om nappen mer än några dagar om ens det .

Min äldsta son slutade innan han fyllde 1 år , hans nappar slutade tillverkas & han tog inga andra så vi hade inget val direkt .
Han var också glad för sin napp men tog någon dag så gick det bra ändå :)

Jag kommer köra på samma sak när minstingen blir stor nog att sluta med napp , berätta & förbereda & sen hålla fast vid att den dagen , sen är det napp stopp .

Jag tycker inte att man ska ta bort nappen direkt när barnet är så pass stort, men däremot tycker jag inte att barnet ska få ha nappen hela tiden när det är 3 år. Hon kommer inte att sluta på egen hand på flera år! Våra flickor slutade med napp på sin 4-årsdag, men fick inte använda napp dagtid efter 2-årsdagen. Andra dottern löste det på egen hand. När hon ville ha nappen sa hon att hon var trött, tog nappen och gick och la sig. 10 min senare var hon "pigg" igen. ;) Haha, på så sätt fick hon ha nappen i 10 minuter, utan att nån tog den ifrån henne. Men vi tyckte att hon kunde få göra så, hon gjorde det ju bara ibland och nån gång tog hon med sig en bok och låg och "läste" med nappen i munnen. Ganska smart för en liten 2-åring! :) När hon fyllde 3 år sa vi att hon fick ha nappen ett år till, så hon var väl förberedd. När hon blev 4 slängde hon själv alla nappar.

Barnet mår nog bäst av att man vänjer det av med nappen stegvis när det är så pass gammalt, men man måste vara lite hård också och inte låta henne bestämma takten själv, för då kan det lätt bli så att hon har napp i 3 år till. Så hade det säkert gått för min andra dotter om vi inte hjälpt henne att sluta!

Svårt! Tog ett år med min stora innan hon slutat helt. Hon hade visserligen bara napp när hon satt framför tvn eller sov men ändå. Vi sa att napptrollet kommer med paket när man slutat :P Så först när hon slutat somna med napp så fick hon ett brev i brevlådan och ett litet paket, mycket uppskattat! Sen så tog ju de lång tid innan hon slutat ta den på natten efter det, men ändå.

Här säger tandläkaren att barnen bör slut vid tre års ålder pga att tänderna kan påverkas.
Vi gjorde som ni när vår son skulle sluta. Först fick han bara gasen när han sov. Sen tog vi bort den helt. Jag var då gravid med lillasyster och vi frågade Assar om han inte skulle sluta med napp och ge dem till bebisen. Det gick han med på. Min bror gjorde på liknande sätt. Hans som gav bort napparna till en vän som fått bebis.

Caroline: Jag gillar din kommentar.

Jag gjorde som du, begränsade när nappen skulle användas. När man är ledsen och när man ska sova. De första dagarna var det lite protester men det gick smidigare än jag trodde. Sluta helt har de däremot fått välja själva och det var runt 4-5 år.

Har två barn som bägge haft napp. Vi började vid 2,5 år att prata om att de började bli stora och att nappar är för bebisar och begränsa användandet till natten (och inte köpa nya). Vi bestämde att vid ca 3år skulle de sluta, den ena lämnade ett paket till tomten och den andra påskägg till påskharen. Dom fick själva lägga dit paket/ägg med napparna och på morgonen fick de ett paket med något dom vekligen ville ha. Det gick väldigt lätt för vi pratade mkt om det innan, om att det påverkar tänder och prat och när dagen kom var dom förväntansfulla och klara med napp.
Trevlig helg!

Vi pratade mycket om att tänderna blir fula, jag brukade visa genom att göra grimaser på mig själv och så tittade vi i spegeln att hon hade så fina tänder. Ju mindre hon använde den desto mer överdrev jag med att hennes tänder blivit SÅÅÅ fina :) Hon hade den bara på nätterna mest, men det var svårt att sluta.
Jag slutade även köpa nya och lät henne ha de tills de blev lite gamla...en klippte jag även hål på och sa att den blivit gammal. Sen kan ni ju köra med att ni inte hör vad hon säger när hon har nappen i.
För att få henne att sluta med den på natten (samt snuttefilten) blev det till att hänga upp allt i äppleträdet till fåglarna. Det var hackspetten Hilda som tog allt till sina ungar, och lämnade ett tackkort och pengar :)

Vi hade tur i oturen med Milla. Hon slutade för tre månader sedan när hon fick virusblåsor i munnen. Hon hade det en vecka och efter det ville hon inte ha nappen igen. Hon har nyss fyllt två.

Jag kör också på det att Viktor bara ska ha napp när han sover, annars går han också gärna runt med den hela dagarna (han fyller 3 år i sommar).. Nu när barn nr 2 precis kommit så är det lättare faktiskt för då ser han att hon har napp och han vill inte vara en liten bebis, haha. :P

Alicia var 3 år när lillebror kom till världen och då tyckte vi att det passade bra att sluta med nappen. Vi förklarade för henne att tänderna inte mådde bra av nappen, hon hade faktiskt ett napphål när hon satte tänderna ihopa.. så detta tog vi foto på och visade henne, och visade sedan hur det "ska" se ut.
Vi hade ett belöningssystem i en vecka, smågrejer som jag köpte begagnat. Varje kväll vid läggdags fick jag nattens napp och hon fick klippa sönder den, slänga i soporna och sedan fick hon öppna ett litet paket. När hon klarat en hel vecka och napparna var slut (vi såg till att där vara var sju nappar) så fick hon ett stort paket eftersom hon klarat det så bra. Eftersom hon fick presenter i utbyte mot napp så blev saknaden inte lika stor. Lite gnäll första natten sen inget mer :)

Lycka till!

Ellen skulle heller aldrig slutat av sig själv, så pratade mycket om att det är bara "bebisar" som har nappar, och att snart är det dags att kasta bort dem! Och sen mutade vi med en ny Mimmidocka om hon slängde napparna, och jajamen! En kväll med lite skrik när det var dags att sova, men sen gick det jättebra!! vi påminnde om att hon hade fått Mimmidockan istället! Och när hon sen hittade nappar ltie överallt, sprang hon och slängde dem själv!

Många skriver att barnen inte kan sluta av sig själva... Det där tror jag inte ett smack på :-) Har då aldrig sett en vuxen gå med napp lika lite som att tonåringar eller vuxna samsover med sina föräldrar, samma argument används för att tvinga barn att sova i egen säng ju. Jag tror din man har rätt, du har en BVC tant bakom dig men han har psykologer (någon tipsade om ett radioprogram här ovan).

Vilma är dryga 2 år och har napp ofta ofta. Hugo, som idag är 5 år ÄLSKADE sin napp men slutade utan några bekymmer självmant när han var runt 4,5 år. De försvann (vi hade två) och så var det inte mer med det.

Vi känner ingen stress alls med Vilma. Hon kommer också sluta när tiden kommer till det. Hon pratar bättre än de flesta andra i hennes ålder och känner stor trygghet i sin napp.

Jag själv hade napp till jag var dryga 7 år (!!!) men tyckte själv att det var pinsamt och slutade sen. Jag fick ha tandställning i mellanstadiet, men bara en liten gomställing om nätterna.

Lycka till!

Jag tror att "vi föräldrar" ofta tror att det ska bli så mycket svårare för barnen än vad det oftast blir. Har fasat för momentet båda gångerna, förväntat mig skriknätter osv. Men nej då, ingen av dem har blivit hysteriska. Dottern gav sina nappar till trollbebisarna när hon var 2,5år. Hon fick en sparkcykel av dem i utbyte och den kvällen frågade hon efter nappen en gång och somnade den utan krångel. Sonen valde bort nappen en kväll när han var runt 1,5år. Den smakade inte gott den kvällen och eftersom han somnade bra utan då så "försvann" alla nappar spårlöst den kvällen ;) han frågade efter den nån gång men inte mer än så och båda barnen var tokiga i sina nappar ävn om vi från ett års åler begränsat båda till att ha napparna vid sovning, vagn och bil.
Dottern hann få fult nappbett och nu två år senare syns det fortfarande en del. Tandläkaren säger att det kommer rätta till sig, att käkarna växer i perioder. Det är nog rätt stor skillnad mellan barn och barn ang vilka som får nappbett och inte. Dottern hade som sagt inte nappen under dagarna och ändå fick hon tydligt nappbett.

Jag hade valt att ta bort nappen, tror att det kommer gå kanon :)

Själv hade jag napp till jag var 15(!) vilket inte påverkade mig märkbart annat än tänderna (mitt bett är inte helt rakt och jag har fått förlänga mina framtänder tack vare detta) men det var en trygghets grej för mig. Jag kände mig inte trygg och lugn utan nappen. Sen hade jag en snuttefilt med som var svårare att göra sig av med - har den fortfarande hos föräldrarna i en låda... Men det bästa är att byta ut ett beroende mot ett mer hälsosammare alternativ som en engagerande hobby som för tankarna bort från det där trygghetsbehovet. För mig är det fotograferande och att vara med vänner/pojkvännen samt att spela tv-spel - pusselspel där man löser gåtor (peka-klicka-spel) är bäst.

Lycka till med nappavvänjningen. Jag var tvungen att vänja mig av själv men jag hade nog hellre sett att mamma hade tvingat mig till det när jag var mindre så hade jag nog sluppit problemen med tänderna och varit mer trygg i mig själv.

Jag hade napp till jag var 6 år gammal. Min mamma krigade istället för att jag skulle få ha min napp på dagis, eftersom de införde nappförbud även på vilan och jag höll på att bli fullständigt traumatiserad. (Hade dock bara nappen på kvällen hemma också.) De allra flesta barn tror jag slutar självmant i skolåldern, man vill ofta inte ha den längre. Minns att jag bad mamma om att hon skulle ta ut nappen när jag somnat och på den vägen var det. Jag fick förvisso tandställning i 8-årsåldern men det berodde på att jag hade för trångt mellan tänderna och inte på grund av nappen enligt tandläkaren.